Stenarna Fick Liv I Natt

“Jag älskar dig så mycket – vi är så lika” sa han. – “och jag som älskade dig för att du var så annorlunda” tänkte hon...

När alla regler stängde dörrar
blev jag kvar på andra sidan
i ett kaos
och en längtan att förstå en del
av allt som finns i våra hjärtan
just då vi inte längre låtsas
allt som skräms och blir ett hot
när någon är sig själv

Det var du som sa att man har inget val
“när själen törstar dricker den ur närmsta brunn
där önskningarna glittrar blekt
i vattnets djup
och ytans spegel rister till
och liknar dig”

Stenarna fick liv inatt
de rör sig under mina fötter
Stenarna fick liv inatt
och du faller i en främlings famn
Stenarna fick liv inatt
bland skuggorna där ljuset faller
Stenarna fick liv inatt
och blir till människor
som vågar le

och du blev rädd igen – när verkligheten mötte drömmen

Vi kunde glömma vad som hände
det fanns ju alltid någon annan
den cynism vi ändå kände
trodde vi var mod
och vad vi skövlade på vägen
just då vi trodde vi var starkast
var vi för blinda att förstå
att det var kött och blod

Du sa “regnet föll men bara en av oss blev våt
– det var den som växte snabbast efteråt”
Jag sa “stormen kom och trädet föll men stråt blev kvar
– för att visa vägen varåt vinden drar”

Stenarna fick liv inatt
de rör sig under mina fötter
Stenarna fick liv inatt
och du faller i en främlings famn
Stenarna fick liv inatt
bland skuggorna där ljuset faller
Stenarna fick liv inatt
och blir till människor
som vågar le

och du blev rädd igen – när verkligheten mötte drömmen

 

[Text & musik: Py Bäckman]